Sök:

Sökresultat:

121 Uppsatser om Utdelningsbart belopp - Sida 1 av 9

Påverkar de internationella redovisningsreglerna koncernernas resultat och moderföretagens utdelningsbara belopp, faktiska utdelning eller utdelningspolicy?

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Användandet av det svenska friskvårdsbidraget och dess relation till välbefinnande hos de anställda på ett företag: En kvantitativ enkätstudie

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

Skyddsregeln i 12 kap 55§ 5 st JB : - uppfyller den sitt syfte eller bör lagstiftningen förändras?

En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp.Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

Royalty

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Små aktiebolag + Revision = ett måste vid kreditärenden

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Sarbanes-Oxley : en studie i stora belopp och byråkratiska storheter

Revisionsbranschen är en till synes omväxlande bransch. Antingen är det mossiga gubbar i gröna solskärmar, eller mångmiljardskandaler och offentliga rättegångar. Denna uppsats fokuserar på det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod då redovisnings- och revisionsfiffel upptäcktes i några av USA:s enormt stora företag i början av tvåtusentalet har nu fått efterkänningar världen över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, är ett regelverk med stränga krav på företagens verksamhet och redovisning, och ännu strängare straff om dessa krav inte följs.

Aktieindexobligationer : Är det dyrt att fega?

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad.

Arvoden och övriga ersättningar : Relering i aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

Offentlig upphandling : Likabehandlingsprincipen gentemot rätten att förtydliga och komplettera anbud

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

Kort- och kontantbetalning i Sverige en jämförande livscyckelanalys

Detta examensarbete, på uppdrag av Swedbank och med handledning från enheten för Industriell ekologi på KTH, jämför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jämförande livscykelanalys mellan de bägge systemen. Resultaten från studien är endast relativa och inte absoluta. Det går därför inte att säga något om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpåverkan utan endast skillnader i miljöpåverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rådande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör på IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rättvist kunna jämföra de bägge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med kontanter som betalningsmedel jämförs alltså med en transaktion med bankkort.

Pantsättning utan besittning

Den som lånar ut ett belopp mot säkerhet i panträtt har ett förhållandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte själv innehar pantegendomen med besittningsrätt, utan måste lita på att den som innehar egendomen inte lämnar ut den till gäldenären eller någon annan eller på annat sätt avhänder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rättsförluster. Uttryckt på ett annorlunda vis kan man säga att en denuntiationspanthavare löper större risk än en besittningspanthavare. Mitt syfte är att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsätter sig för jämfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsätter sig för..

Kapitalskyddet i aktiebolag: Med fokus på värdeöverföringsbegreppet

Uppsatsen presenterar värdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenärer åtnjuter via de aktiebolagsrättsliga regleringarna behandlas, och däribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rättsverkningarna av en överträdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag är den associationsform som ur ägarsynpunkt ger bäst skydd vid bedrivande av affärsverksamhet. Härmed uppställer aktiebolagslagen krav på aktiekapital i aktiebolag, för att täcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenärerna endast kan få kapital från bolagets förmögenhet och inte ur ägarnas vilket kan leda till att ställningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dålig.

Aktiekapitalets betydels för aktiebolaget - En studie om kapitalkravets vikt

Vi har funnit att aktiekapitalet inte längre anses ha den funktion som det är tänkt i teorin. Det går också att säga att det inte är lika nödvändigt med ett aktiekapital som det en gång har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller ännu lägre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat även om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begränsade personliga ansvaret ökar vid en sänkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande många fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sänkas till ett väldigt lågt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta inträffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag går igenom..

Revisorers agerande vid tvetydiga lagrum

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Value at Risk med Riskmetrics-metoden : Fungerar VaR på den svenska aktiemarkanden?

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

1 Nästa sida ->